Håll i kopplen nu, för jag har en STOR nyhet att dela med er! Hollywood har ÄNTLIGEN upptäckt min otroliga talang, och jag har blivit erbjuden huvudrollen i en ny storfilm! 🎥✨
Filmen heter “The Bearded Avenger”, och handlar om en modig Bearded Collie (dvs. JAG) som räddar världen från en ond organisation som försöker stjäla alla tuggben. 🦸♂️🐾
Jag har redan börjat träna på mina action-scener, som att hoppa i slow motion, skaka av mig vatten som en riktig filmhjälte och göra den där djupa blicken in i kameran som får alla att smälta. 🎭💥
Min motspelare? Ingen mindre än Tom Hanks! (Fast jag misstänker att han egentligen mest är där för att hålla reda på mig mellan tagningarna…)
Filminspelningen börjar i sommar, och premiären är satt till… hmmm… låt mig kolla kalendern… Aha! 1 APRIL 2026! Vänta nu… vänta lite… Vad är det för dag idag? 1 APRIL?! 😳
Jaha… Det ser ut som att jag får nöja mig med att vara superstjärna på bloggen, sociala medier och i hjärtat på alla mina följare istället! 😆
Voff och filmglamour, Bailey – The Bearded (but not really Avenger) Collie 🎬🐶
Här kommer en uppdatering från er favorithund, Bailey. Idag är det dag 4 utan min älskade spa-behandling, och jag har en ny plan! Ni vet, desperate times call for desperate measures, eller hur? Så jag tänkte att om jag inte kan få Matte att ge mig en dusch genom att vara snäll och bedjande, kanske lite smuts och bus kan göra susen!
Så här är min plan: Det regnar ute idag, och jag vet precis vad jag ska göra. Jag ska ut och rulla mig i den största lerpölen jag kan hitta! Ja, ni hörde rätt. Jag såg en rolig video en gång där en hund rullade sig i leran, och Matte sa: “Oooh nej, tänk dig att duscha den skitiga hunden.” Perfekt! Om jag blir tillräckligt smutsig, kommer hon inte ha något annat val än att ge mig en dusch med Botaniqa-produkterna!
Medan regnet öser ner tassar jag försiktigt ut genom dörren, och börjar leta efter lerpölar. Jag söker under buskarna, runt träden, och på gräsmattan. Men kan ni tro det? Inte en enda lervälling så långt ögat kan nå! Det verkar som om regnet inte har hunnit skapa de där härliga lerpölarna än.
Jag känner mig som en riktig detektiv, nosen mot marken, tassarna redo att gräva. Men ingenting! Efter en lång stunds letande inser jag att min plan kanske inte kommer att fungera idag. Det finns ingen lera att rulla sig i, och jag börjar nästan ge upp hoppet om min efterlängtade spa-dag.
Jag går tillbaka in, blöt men fortfarande ren, och Matte ser på mig med en blandning av förvåning och lättnad. “Inga lerpölar idag, va Bailey?” säger hon med ett skratt Hon känner mig allt för väl. Jag suckar djupt och lägger mig ner på min favoritmatta. Tänk att inte ens Moder Natur vill samarbeta med mig idag!
Men jag är en hund som aldrig ger upp. I morgon är en ny dag, och jag kommer att fortsätta min kamp för den perfekta spa-behandlingen. Kanske kan jag övertyga Husse med mina bedjande ögon, eller kanske jag bara råkar trilla i något smutsigt när de inte ser. Vem vet?
Tills vidare, tack Botaniqa och MG Hundvård för att ni gör varje bad till en lyxig spa-upplevelse – jag längtar efter min nästa! Och tack till alla mina läsare för att ni håller tummarna (och tassarna) för mig.
Hör här, jag har en stor nyhet och en ännu större frustration att dela med er idag. Ni vet ju hur mycket jag älskar att bli ompysslad och få en härlig spa-behandling med Botaniqas fantastiska schampo och balsam, eller hur? Ja, precis. Det är som att vara i hundhimlen! Men nu har jag stött på ett stort problem – Matte har sagt nej till dusch TRE dagar i rad! TRE!
Varje gång jag försöker charma henne med mina mest bedjande ögon, svarar hon bara: “Nej Bailey, inte idag.” Det är som om hon inte förstår hur viktigt det är för mig att hålla min päls i toppform. Jag menar, hur ska jag annars kunna charma alla söta tikar och imponera på mina vänner?
Så nu har jag en plan. Jag behöver er hjälp, hundvänner! Jag tänker be Botaniqas ägare att ringa upp Matte och säga till henne att det är dags för en spa-behandling. Ja, ni hörde rätt! En direktorder från högsta hönset borde göra susen.
Men det är inte allt. Medan Matte inte ser, har jag smugit mig in på MG Hundvårds hemsida och kollat in deras fantastiska utbud från Botaniqa . Wow, vad mycket det finns! Jag hittade några nya produkter som jag absolut behöver (eller åtminstone tror jag behöver). Här är min lilla lista:
Ja, jag vet, det är kanske lite överdrivet. Men varför nöja sig med mindre när man kan ha det bästa, eller hur? Så nu tänker jag smyga till datorn när Matte inte ser och lägga en liten beställning. Kanske får jag till och med med Mamma Stina på min plan – hon är ju alltid för en bra spa-behandling!
Så håll tassarna för mig, hundvänner. Snart kommer jag vara den mest väldoftande och stiliga Bearded Collien i hela kvarteret igen. Och ni kan lita på att jag kommer berätta allt om min nästa spa-dag när den väl kommer!
Tills dess, håll er lurviga och glada!
Tack Botaniqa och MG Hundvård för att ni gör våra pälsar så fina,
Igår var en sådan dag som började i fullständigt kaos men slutade i ren lycka! Låt mig berätta allt från början. Det var lördag, och jag hade planerat en härlig sovmorgon. Men vad händer? Husses och mattes alarm börjar tjuta tidigt på morgonen! Jag väcker Mamma Stina och säger, “Något är på gång!”
Medan jag försöker förstå vad som händer, börjar matte packa vår pälsvårdslåda, och husse hämtar den magiska korgen med kall dryck och smaskig mat. Ni vet, den korgen jag ibland lyckas smyga åt mig en skinkmacka ifrån. Och plötsligt dyker både Lill-Matte och Lill-Husse upp, påklädda och redo att åka. Åka? Vart då? Ingen har sagt något om en utflykt!
Matte, som ser att jag är otålig, böjer sig ner och berättar att vi ska till Västerås på en utställning. Västerås, tänker jag, är inte det i Finland? Och är det inte tre veckor kvar till den utställningen? Men matte bara skrattar och ber mig följa med. Så vi hoppade in i bilen och åkte iväg.
Jag kände hur tävlingsnerverna började pirra i tassarna, men Mamma Stina, alltid lika lugn, sa: “Ta det lugnt, det går som det går.”
Våra människor satte upp tältet och började fixa vår päls. Vi fick testa den nya sprayen från Botaniqa, “Love Me Long“, och wow, vilken skillnad! Den doftade fantastiskt och gjorde borstningen superenkel. Ingen tovning, inget trassel – bara ren och skär lyx.
När vi var redo, gick vi in i ringen. Jag sprang runt och visade upp mig för domaren, Patric. Han var riktigt snäll och sa många fina saker om mig. Men det bästa på hela dagen var att jag träffade en underbart söt tjej. Hon heter Macy, och hon var så fin att mitt hjärta slog dubbla slag. Hennes ögon glittrade, och hon doftade som en blomsteräng. Hon hade med sig Ulrica och Linnea, som tyckte att jag såg fin ut. Det gjorde mig så glad!
Efter en fantastisk dag på utställningen, åkte vi hem igen. På vägen hem berättade matte att Ulrica och Linnea känner min pappa, “Xplotion In Black”.
När vi kom hem, firade vi med god mat och massor av mys. Det var en lång dag, men så värd det.
Nu är jag hemma och tänker på alla fina hundar och människor jag träffade. Tack Botaniqa och MG Hundvård för att ni gjorde vår päls så fin, och tack till alla som gjorde denna dag så speciell. God natt, allihopa!
Hej alla lurviga vänner och deras tvåbenta kompisar!
Idag vill jag och mamma Stina dela med oss av något alldeles speciellt. Ni vet vad de säger, en bild säger mer än 1000 ord – och vi kan verkligen intyga att det stämmer! Vi har precis haft en riktig lyxig spabehandling med Botaniqas fantastiska pälsvårdsprodukter, och resultaten är helt otroliga.
Här är vår före- och efterbild:
Före bild: Trassliga pälsar och lite smutsiga efter en dag i skogen. Efter bild: Skinande, silkeslena och alldeles fluffiga!
Vi vill rikta ett stort tack till Botaniqa och mghundvard.se för att ni gör oss så fina och välvårdade. Tack vare er känns varje dag som en utställningsdag!
Så här ser vi ut nu, redo att ta över världen – en svansviftning i taget!
Ni kommer inte tro vad som hände idag! 🌟 Jag, Bailey, och min älskade mamma Stina har fått ett alldeles speciellt samtal från våra vänner på mghundvard.se. De berättade något fantastiskt i telefonen – vi har blivit utvalda att vara ambassadörer för varumärket Botaniqa! 🥳
Jag kan knappt tro det! Vid de 1000 ekorrarna, vad detta är spännande! Tänk er detta: varje pälsvårdsstund kommer nu att vara som en lyxig spa-behandling. Hurra! 🎉 Herre jösses, vad jag tjatar om att få duscha nu! Jag kan knappt vänta på att få prova alla dessa underbara produkter. Kanske jag till och med blir så fin att ekorrarna kommer att applådera när de ser mig. 😆
Så här har ni dem – de stolta och glada ambassadörerna Bailey och mamma Stina! Vi är så tacksamma för denna möjlighet och vill skicka ett stort tack till Marie och Roy för att de tror på oss och ger oss chansen att glänsa (bokstavligen!).
När vi först fick samtalet, trodde jag att jag hörde fel. Men nej, det var sant! Husse och matte började jubla och jag sprang runt i cirklar av ren glädje. Mamma Stina, alltid lika lugn och samlad, log med sina snälla ögon och buffade mig vänligt på nosen. Hon vet att detta är stort för oss båda.
Vi har redan börjat planera hur våra nya spa-dagar ska se ut. Jag föreställer mig ett varmt bad med Botaniqas väldoftande schampo, följt av en mjuk massage med deras lyxiga balsam. Efteråt ska vi bli borstade tills vår päls glänser som solen. 🌞 Och det bästa av allt? Husse och matte har lovat att vi ska få extra mycket godis efter varje behandling. Kan det bli bättre än så?
Mamma Stina är förstås lika kolugn som alltid, men jag kan se i hennes ögon att hon också är lite uppspelt. Hon är ju en riktig stjärna och nu ska vi båda glänsa ännu mer med Botaniqas fantastiska produkter. 🐶💫
Och vet ni vad? Vi kommer att få så många härliga produkter från Botaniqa att testa och använda. Det kommer att bli fantastiskt att få dela med er hur bra de är. Husse och matte har redan börjat fotografera oss i våra bästa vinklar (vilket är alla vinklar, förstås!) för att vi ska kunna visa upp hur fina vi blir.
Vi ser fram emot att dela denna resa med er och ge er alla tips och tricks för bästa möjliga pälsvård. Så håll utkik efter våra kommande inlägg och bilder – ni kommer inte att bli besvikna!
Tack igen, Marie och Roy, och tack till Botaniqa för att ni gör vår pälsvård så lyxig och rolig.
Puss och nosbuffar från er alldeles egna Botaniqa-ambassadörer, Bailey och mamma Stina 🐾💖
Bailey här, och idag har jag något riktigt roligt att berätta! Så, jag vaknade upp till ett riktigt oväsen och tänkte, “Vad i hela frikadellen är det som pågår?” Nyfiken som jag är, tassade jag ut för att utforska.
Och vad får jag se? Husse står mitt i soffan med en hammare, en skruvdragare, och ungefär 15 olika bandage över sina händer. Han ser ut som en blandning mellan en galen vetenskapsman och en dåligt förklädd pirat. Han sätter upp galler på väggen och mumlar för sig själv medan matte står nedanför och småskrattar. Jag kunde inte låta bli att tänka, “Har husse fått galna hundsjukan?”
Efter en stund, när husse slutligen är klar (och tack och lov, alla hans fingrar är fortfarande intakta), börjar matte och lill-matte att sätta upp våra fina rosetter på väggen. Och jag menar verkligen ALLA våra rosetter! Wow, vilken syn! Hela väggen blev som en skattkarta av våra triumfer.
Jag kunde inte annat än att känna mig oerhört stolt. Mina människor är verkligen fantastiska. De är så stolta över mig och min mamma Stina att de gör en hel vägg bara för oss. Det är som om de avgudar oss!
Och vet ni vad? Nu när jag vet hur mycket de beundrar oss, tänker jag testa om jag kan börja ställa lite krav. Kanske lite extra godis här, en extra lång promenad där… Jag menar, om de ser oss som gudar, varför inte utnyttja det lite?
Så, det var min dag. En vägg full av kärlek och galenskap, och en husse som förvandlades till en hemmafixande hjälte (eller något i den stilen). Nu ska jag gå och kräva lite extra godsaker – önska mig lycka till!
Bailey här igen, och oj, vilken resa vi har haft! Efter gårdagens besvikelse med bara ett “Good” i utställningen, vaknade jag tidigt igen idag. Jag var inte alls sugen på att stiga upp, men det visade sig att vi skulle iväg till Norge igen. “Attans nergrävda kycklingben”, tänkte jag, men husse och matte vet bäst, så jag följde med.
Så vi packade in oss i bilen, hela gänget – jag, mamma Stina, husse, matte, lill-husse och lill-matte. Det var tidigt på morgonen och vi hade några timmar framför oss i bilen. Jag försökte sova lite under resan, men spänningen och gårdagens besvikelse låg kvar i kroppen.
När vi kom fram till utställningen, var jag fortfarande lite trött och sliten. Lill-matte tog mig ut för en springtur, men jag kände mig inte helt på topp. Men när de ropade in oss i ringen, skärpte jag till mig. Domaren log mot oss och sa att jag såg fin ut. Vi sprang runt om och om igen, och jag gjorde mitt bästa trots tröttheten.
Och vet ni vad? Jag kom tvåa och fick ett cert! Det var då jag insåg att jag nu är en Norsk Champion. Vilken känsla! All den hårda träningen och resorna hade äntligen gett resultat. Jag var överlycklig!
Vi åkte hem och firade stort med korv och massor av gott att dricka. Alla var jätteglada och jag kunde knappt tro att det var sant. Att gå från en besvikelse ena dagen till att bli norsk champion nästa dag är verkligen en känslomässig berg-och-dalbana.
Nu ska jag njuta av min seger och fortsätta fira med min underbara familj. Tack för att ni följer med på mina äventyr!
Bailey här, och jag har en ny, spännande berättelse att dela med mig av! Den här gången handlar det om vårt senaste äventyr till Norge. Ja, ni hörde rätt – vi var iväg till vårt grannland igen, och jag kan säga att det var lika spännande som alltid!
Vi började vår resa tidigt på morgonen. Knappt några timmar i bilen, men jag var redan full av energi och förväntan. Mamma Stina, däremot, var helt kolugn som vanligt. Hon är verkligen en mästare på att hålla sig lugn, medan jag själv inte kunde sluta tänka på det där sista CERT-et jag behövde för att bli en norsk champion.
Så där satt vi, jag och mamma, redo för ännu en äventyrlig dag. När vi väl kom fram till utställningen, kunde jag knappt vänta på att få hoppa ur bilen och börja nosa runt. Mamma Stina däremot, tog det hela med en nypa salt och höll sin vanliga coola stil. Lill-matte och Lill-husse var också med, och deras glada energi gjorde resan ännu roligare.
Väl inne på utställningsområdet började jag genast spana in alla andra hundar och deras förare. Det var en sådan buzz i luften – ni vet, den där känslan av att något stort är på gång. Jag kunde nästan känna doften av alla möjliga rosetter och certifikat som bara väntade på att bli vunna.
När det äntligen var vår tur att gå in i ringen, gick jag först. Svansen viftade, pälsen glänste och jag gjorde mitt allra bästa för att imponera på domaren. Men vet ni vad? Det gick inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag var så uppspelt att jag inte kunde hålla mig stilla, och domaren tyckte att jag behövde jobba på min fokus. Resultatet? Jag fick bara ett “Good” – det sämsta jag någonsin fått. Jag blev verkligen jättebesviken. Jag hade ju hoppats på ett CERT och kanske till och med bli norsk champion.
Mamma Stina däremot, hon kammade hem storvinsten och blev BIM. Jag var så stolt över henne, även om jag själv inte hade haft min bästa dag. Det var en påminnelse om att vi alla har våra upp- och nedgångar, och att det viktigaste är att vi försöker vårt bästa och lär oss av våra misstag. Mamma Stina tröstade mig och sa att det är helt okej att ha dåliga dagar, och att nästa gång kommer jag att göra det bättre.
Efter utställningen packade vi ihop och började vår resa hemåt. Jag var helt slut efter att ha varit så uppspelt hela dagen. När vi kom hem, somnade jag nästan direkt och drömde om framtida äventyr och utställningar där jag skulle få min revansch.
Så, även om jag inte blev norsk champion den här gången, och även om jag blev jättebesviken över mitt “Good”, så var det ändå en fantastisk resa. Jag är så tacksam för varje äventyr jag får uppleva med min familj, och jag vet att min tid kommer. Till dess, ska jag fortsätta träna, ha kul och njuta av varje stund.
Tack för att ni följer med på våra äventyr, och håll tummarna för nästa gång!
Bailey här, med en färsk rapport från vårt episka äventyr i Trondheim den 8och 9juni 2024. Förbered er på en resa fylld med utställningar, certifikat och några rejäla tupplurar!
Vår resa började sent på fredagskvällen. Vi packade in oss i bilen – jag, mamma Stina, husse, matte, lill-husse och lill-matte – och började vår 8-timmars roadtrip till Trondheim. Jag satt där i baksätet och funderade på allt kul som skulle hända. Visst var vi lite slitna när vi kom fram tidigt på lördagen, men vår entusiasm för utställningen höll oss igång.
Lördagen började med en smäll! Eller, snarare en massa skall och svansviftningar. Först ut i ringen var jag, och gissa vad? Jag fick EXC, CK, 3.BHK, CERT och CACIB! Jag kände mig som en riktig superstjärna! Det var som att alla mina träningar och förberedelser betalade sig. Alla dessa gånger jag övat min bästa ställning framför spegeln… helt klart värt det!
Mamma Stina var också fantastisk och fick EXC och CK. Hon såg så stolt ut, och jag kunde inte vara mer stolt över henne. Efter utställningen tog vi oss in till Trondheim och checkade in på hotellet. Wow, vilken lyx! Jag och mamma undersökte rummet noggrant – ni vet, man måste ju se till att allt är i sin ordning – innan vi somnade som två utmattade bollar av fluff.
Söndagen kom med lite regn, men det stoppade inte oss. Regn? Pff, bara lite extra vatten för att hålla oss svala! Jag klev in i ringen och fick ett EXC. Helt okej med tanke på vädret, men det var verkligen mammas dag. Stina fick EXC, CK, 1-BTK, CERT, Nordic CERT och blev BIM. Och bäst av allt, hon blev äntligen en Norsk Champion! Grattis mamma, du är bäst! Det var en sådan stolthet och glädje i hennes ögon, och jag kunde inte hjälpa att vifta extra mycket med svansen.
Efter alla festligheter var vi redo för den långa resan hem. Vi packade ihop våra saker och började färden. Jag kommer bara ihåg att jag drömde om fler utställningar och goda snacks under hela bilresan.
Och vet ni vad? Det var inte bara utställningarna och priserna som gjorde helgen så speciell. Det var hela upplevelsen av att vara tillsammans med min familj, både två- och fyrbenta. Det är något magiskt med att åka på äventyr tillsammans, och även om vi var trötta, så var vi också så otroligt glada och nöjda.
Så där har ni det, vårt fantastiska Trondheimäventyr. Det var en helg full av skratt, stolthet och en hel del nosande runt i nya miljöer. Tack för att ni följde med mig, mamma och hela vår flock på vår resa. Vi ses snart igen för fler spännande äventyr och roliga historier!
