Författare: Bailey

Hej igen, underbara vänner!
Jag är tillbaka för att rapportera om dag 2 av vårt norska äventyr. Låt mig börja med att be om ursäkt för att jag var sen (bara en vecka), Men, som det ibland händer, det blev en liten förändring i programmet. Ni ser, jag har haft fullt upp med min Halloween-tävling, och jag har fått massor av meddelanden från er fantastiska människor. Ni har tackat mig och bett mig hälsa Eurogroom för deras underbara produkter. och till Printzells för den smarriga Nötcremen. Så, därför har jag varit sen med mina dagliga rapporter. Jag hoppas ni har överseende med det.

Men nog om det, låt mig berätta om vår andra dag i Stange. Hotellet, kan jag meddela, var fullständigt okej enligt mina krav. Mamma Stina och jag hade en god natts sömn, även om vi hade hört några symfonier av ljud från Husse och Matte. Men vi gjorde det bästa av situationen och sov som änglar – det vill säga, när de höga ljuden tystnade.

På morgonen startade vi dagen med en välsmakande frukost för att ladda upp för vad som låg framför oss. Vi körde tillbaka till Stangehallen, redo för ännu en dag med utställning. Jag var besluten att få den där domaren att förstå att jag är den finaste hunden som någonsin har satt tass på norsk mark.

Och vet ni vad? Jag lyckades få ett “EXC”! Det är som att de äntligen öppnade ögonen och såg sanningen. Mamma Stina hade en strålande dag också. Hon fick “EXC CK” och “CERT,” plus, hon var den näst bästa tiken i utställningen. Jag är mycket stolt över henne!

Så nu, när vi har avslutat vårt norska äventyr här i Stange, tänkte vi ge oss iväg till Kongsvinger fästning. Det är ju alltid trevligt att avsluta en resa med lite sightseeing, eller hur?

Vi är så glada över att ni följer med oss på våra äventyr och tack för allt stöd. Hoppas ni njuter av vår berättelse och håller er lugna i väntan på nästa kapitel!

Voff och svansviftningar, Bailey 🐾

Voff voff, underbara läsare!

Bailey här, och jag har precis avslutat en spännande dag i det magnifika Norge. Min mamma Stina och jag tog en lång bilresa för att delta i en utställning. Jag var så uppspelt över att visa alla norrmännen vem som är världens finaste hund.

Bilresan var lång, men mamma Stina höll mig sällskap hela vägen. Vi planerade vårt äventyr och jag kunde inte vara mer förväntansfull. Men nu måste jag berätta vad som hände när vi äntligen kom fram till Stange.

Vi klev ur bilen, redo att erövra världen. Men när vi gick in i ringen för att visa upp våra tjusiga pälsiga själar, verkade det som om domaren hade glömt sina glasögon. Hon hade ingen aning om att jag är världens finaste hund. Det är uppenbart, eller hur? Jag fick bara ett “VG” (väldigt bra) som betyder nästan perfekt. Jag vet, jag försökte tala om för henne, men ibland behöver människor lite extra övertygande när det gäller våra lurviga kvaliteter.

Min mamma Stina, å andra sidan, blev behandlad som en drottning.
Hon fick “EXC CK CERT BTK3” – som i människotermer betyder att hon är fantastiskt bra och bland de tre bästa i sin klass. Hon skryter nu om att hon är finare än mig, men jag tar det med en nypa päls och planerar min revansch. Imorgon är en ny dag och en ny chans att visa domaren att jag är den finaste hunden i världen.

Nu är det dags att koppla av på hotellet, och jag kanske hör av mig ikväll eller imorgon. Tills dess, håll tummarna för mig i morgondagens utställning!

Voff och svansviftningar, Bailey 🐾🐕

Voff voff, mina underbara läsare!

Något mycket spännande står i startgroparna, och jag kan knappt hålla mig i tassarna. Mina lojala människor, Husse och Matte, har en mästerplan, och jag är hjärtat och själen i den. Vad sägs om en liten utflykt till vårt grannland Norge? Ja, du hörde rätt! Vi ska korsa landgränsen och ge norrmännen en ordentlig dos av vår charm.

Vad ska vi göra där, undrar ni? Jo, vi ska på utställning! Inte en, utan två dagar i rad. Nu när jag, Bailey, och min mamma Stina, som för övrigt är en riktig skönhet, stiger in på utställningen kommer de andra hundarna tappa sina hakor. Vi är ju trots allt de finaste hundarna i världen. 😉

Det här är så mycket mer än en roadtrip – det är ett äventyr! Så imorgon, lördag, och på söndag kan ni hitta oss i rampljuset, där vi kommer strutsa omkring och visa upp vår bästa sida. Det är ett tufft jobb att vara så charmig, men någon måste göra det!

Husse och Matte kommer skämma bort oss med hotellvistelser, och vi ska mysa, busa och förbereda oss för ännu en dag i rampljuset. Mamma säger att jag borde lugna ner mig lite, men jag kan inte hjälpa det – utställningar är så himla roligt!

Efter utställningarna finns det kanske till och med tid för en liten utflykt i det vackra Norge. Så stanna uppkopplade för fler uppdateringar om vårt äventyr. Nu måste jag ta en tupplur för att vara helt utvilad till morgondagens framträdande. Svansviftningar och hundpussar till er alla! 🐾❤️

Vooof vooof, mina bästaste bästa läsare!

Idag har jag en hisnande morgon att berätta om. När jag vaknade tidigt imorse och såg att Husse inte låg bredvid mig i sängen, blev jag genast i full alert. Vart kunde han ha smugit iväg så tidigt? Vooof, det var ju en riktig gåta! Så, naturligtvis, gav jag mig ut på en husets patrull, redo att beskydda mitt revir.

Gissa vad jag hittade? Husse satt i soffan, blickandes på den konstiga platta saken, som han brukar kalla “dator”. Jag smög mig tyst bredvid honom, la mitt lurviga huvud i hans knä, och kollade upp på honom med de där ögonen som jag vet är omöjliga att motstå. Resultatet? Han började klia mig precis där jag älskar det mest – bakom örat! Om något kan lätta min oro på morgonen är det definitivt det.

Medan Husse klappade min mjuka päls – han älskar ju att göra det och prata med mig samtidigt – droppade han något riktigt stort. En av de största hemligheterna som någonsin har släppts! Han tittade ner på mig, tittade vänligt in i mina lurviga ögon och sa, “Bailey, du vet om din Halloween-tävling, eller hur? Vi har samlat ihop en massa fantastiska priser för de lyckliga vinnarna från Eurogroom. Och du ska inte berätta det här för någon, men… Jag har pratat med Printzells om deras nöt creme. Dom har gått med att sponsra genom att skicka några smarriga överraskningar till våra vinnare!”

Du kan föreställa dig min förvåning. Eurogroom och Printzells? Jag älskar deras produkter! De är precis som supergoda godisar för hundar fast för människor. Men som Husse sa, jag får verkligen inte berätta det för någon – inte ens för Matte. Det här är ju topphemligt!

Så, mina lurviga vänner, spänn fast era svansar. Min Halloween-tävling är nu igång, och vi har några riktigt smarriga överraskningar som väntar. Låt oss börja smyga runt min sida och se vad som händer härnäst. Du vet aldrig vad som kan komma upp – precis som en hemlig skattjakt. 😄🎃🍬

Tills nästa gång, håll era trampdynor redo och låt oss göra Halloween-tävlingen oförglömlig! 🎃🐾

Voff voff, mina lurviga och nyfikna vänner!

Idag var en alldeles speciell dag för mig. Min husse bestämde sig för att ge mig en härlig massage och lite extra pälsvård. Jag låg där, en riktig gentleman, medan han arbetade på min ståtliga päls. Du vet, det här är vår tid tillsammans när han brukar avslöja sina saftiga hemligheter – det är som om min lurviga charm får honom att prata som en öppen bok!

Men här är det roliga – mitt i alltihop sa han något så stort och saftigt och bad mig att hålla det som en topphemlig hemlighet. Men du vet vad? Han sa inget om att jag inte fick skriva om det. Hehe, så här kommer det!

“Bailey,” sa han, “du vet om din häftiga Halloween Tävling som pågår just nu? Vi har samlat alla fantastiska priser för de lyckliga vinnarna. Eurogroom, din fantastiska sponsor har skickat allt från de mest delikata godbitarna till superkul leksaker och till och med det bästa schampot för pälsvård. Men, och nu är det viktigt, du får inte berätta detta för någon, okej?”

Men nu kommer hemlighet som Husse inte vet om. – det finns mer bakom kulisserna. Jag har faktiskt fixat några små hemliga priser till tävlingen själv, men jag tänker inte berätta om dem än. Så du kan räkna med att det kommer att bli ännu mer spännande och överraskande än du någonsin kunde föreställa dig! 🤐

Jag har hört genom skallgången att många av mina fyrbenta vänner runt om i världen är superexalterade för att delta i tävlingen. Det är som om vi alla är en del av något riktigt stort och spännande! Hundar från hela världen, från snötäckta fjäll till soliga stränder, är med och tävlar. Så detta blir en tävling som är full av överraskningar och glädje.

Så, om du också är nyfiken på att delta i denna magiska Halloween Tävling – håll ögonen öppna! Det kommer bli så spännande att tävla om alla de fantastiska priserna som jag har samlats ihop tillsammans med min sponsor, även om jag inte avslöjar allt än. Men, mum’s the word – vi har ju en hemlighet att hålla, eller hur?

För nu, låt oss fortsätta smyga runt på min sida och upptäcka allt det underbara. Du vet aldrig vad som kan dyka upp här!

Hundpussar och öronkli i överflöd, Bailey 🐾🎃

Hallå där, mina lurviga vänner!

Jag kan knappt vänta med att dela mitt senaste äventyr med er – och oj vad det var kul! Denna gång drog jag, Lill-Matte, och självklart, min bedårande mamma Stina, iväg till Lillerud. Vad kunde vara mer spännande?

Vid ankomst till Lillerud möttes vi av tre strålande individer – Oliver, Alva och Nova. Nu, till skillnad från mig, var dessa underbara varelser faktiskt människor. Men jag svär, de är härliga på sitt eget sätt. Det var som om vi blev en del av den perfekta, smältande smörgås av människor och fyrbenta vänner, redo att skapa ett äventyr för historieböckerna. Svansar viftade av upphetsning när vi startade vår resa.

Vi tog oss ut i djupa skogar, kände pulsen av frihet när vi lekte och busade runt. Vi hade så roligt att vi nästan glömde bort tid och rum. Vi var som de legendariska äventyrare som letade efter skatter i det okända.

Och för att göra det hela ännu galnare, hade jag en smart plan. Vi bestämde oss för att smyga in i skolmatsalen i hopp om att snatta några smaskiga godbitar. Jag låg där, oskyldigt charmig med de ögon som bara en lurvig Bearded Collie som jag kan ha, väntande på att något smaskigt skulle komma min väg. Tyvärr var all mat endast för människor, så ingen delikatess nådde min stackars, hungriga mage. Men man kan inte låta bli att skratta åt det nu när jag tänker på det!

Denna dag var helt enkelt underbar och full av skratt. Jag är tacksam för att jag har dessa nya vänner i mitt liv, och jag ser fram emot fler galet roliga äventyr som väntar runt hörnet.

Så kom igen, följ med mig på mina kommande äventyr, och låt oss tillsammans skapa minnen som vi kommer skratta åt i många år framöver!

Hundpussar och svansviftningar i mängder, Bailey 🐶🌟

Hej alla skäll- och busälskare där ute!

Det är Bailey som tassar in i era liv med ännu en episod från mitt hundliv, och denna handlar om något jag är riktigt, riktigt bra på – att skälla! Men oroa er inte, det är inte för att jag är en “skällhund” i ordets rätta bemärkelse. Jag gör det bara för att säga hej till mina lurviga vänner där ute på gatan!

Ni vet hur det är. Ibland när jag står vid fönstret och ser de andra hundarna som går förbi, känner jag bara att jag måste höja rösten. Det är inte för att jag är arg eller orolig – det är för att jag vill säga “hej där, kompis!” på mitt alldeles egna sätt.

Jag är övertygad om att mina skäll är som ett magiskt telefonsamtal till alla fyrbenta vänner i grannskapet. Jag säger: “Hej, hur mår du? Har du haft en bra dag? Har du ätit några goda ben idag?” Jag kan nästan höra deras svar tillbaka till mig, även om de är på andra sidan av gatan.

Visst, mina människor brukar skoja om att jag inte är särskilt diskret när jag “pratar” med de andra hundarna. Men vad är väl roligt om man inte delar det med andra, eller hur? Jag är bara en social kille som försöker sprida lite glädje och värme, svansviftande över staketet och genom fönstret.

Så nästa gång ni hör mig skälla, kom ihåg att det är mitt sätt att säga hej till alla mina lurviga kamrater där ute. Det är mitt sätt att säga att jag ser er och att ni är en del av mitt liv, även om ni är på andra sidan av vägen.

Här är till fler glada skall och svansviftande möten!

Woof och en glad svansviftning, Bailey 🐶📢

Hej alla hund- och människovänner där ute!

Det är jag, Bailey, och jag har en riktig pärla av ett äventyr att dela med er. Så sätt er bekvämt, ta en kopp kaffe eller något gott, och följ med mig på en resa fylld med skratt, bus och massor av lurviga vänskaper!

En solig dag bestämde jag mig för att dra med Lill-Matte på en utflykt. Jag kunde inte låta bli att märka att han hade ett extra stort leende på läpparna när vi gick mot äventyret. Men vet ni vad som gjorde denna dag ännu bättre? Min underbara mamma, Stina, skulle också följa med oss. Tillsammans var vi ett oslagbart team!

Vi styrde kosan mot det vackra Lillerud, en plats fylld av grönska och glädje. Där väntade redan Lill-Mattes bästa vänner: Alva, Nova och Clara. Jag blev genast förtjust i dessa tre charmiga personer. Det var som om vi klickade direkt – fyrbenta och tvåbenta tillsammans, redo för äventyr!

Vi beväpnade oss med våra nyfikna nosar och lekfulla svansar och gav oss ut på en äventyrlig promenad. Det var bus, det var skratt, och det var så mycket att utforska. Jag kan säga att jag hade aldrig haft så här roligt i koppel tidigare!

Men det bästa av allt var vänskapen vi delade. Vi skapade minnen som kommer att leva kvar i våra hjärtan för alltid. Jag hoppas verkligen att vi får träffa Alva, Nova och Klara igen, för med sådana vänner känns varje dag som en fest.

Så tack för att ni följde med på detta äventyr med mig. Ta hand om era vänner och se till att ni tar till vara på de fantastiska stunderna tillsammans. För livet är kort, men vänskapen varar för evigt.

Woof och svansviftningar, Bailey 🐶🐾

Hej alla mina fyrbenta vänner och deras hussar och mattar! Bailey här, och jag har en lite blöt historia att dela med er idag. Ni kommer skratta, det lovar jag!

Häromkvällen var det dags för min kvällsrunda. Det var mörkt ute, regnet öste ner, och jag var redo att utforska världen (och kissa på varenda buske jag kunde hitta). Lill-Matte hade en briljant idé – att dra på mitt fantastiska regnställ från Eurogroom. Jag älskar verkligen det där regnstället. Det gör mig till en sann modeikon i hundvärlden, och jag känner mig som en superhjälte med det på.

Men nu kommer det roliga – när Lill-Matte försökte sätta på mig regnstället, hade hon ingen aning om vad hon höll på med. Hon hade det bakfram, upp och ner, och jag tittade bara på henne med stora förundrade ögon. ‘Vad försöker du göra, människa?’ tänkte jag.

Efter några minuters kamp, och efter att ha skrattat åt mig själv (ja, jag skrattade inombords, jag lovar), fick Lill-Matte till slut regnstället på rätt sätt (Trodde hon !! ).
Nu var det dags att ge sig ut i regnet!

Så där var jag, en kung i mitt egna regnställ, redo att lysa upp världen med min närvaro. Jag gick ut och bestämde mig snabbt för att det var dags att lätta på trycket. Jag hittade en perfekt buske, och när jag skulle kissa… skedde det otänkbara. Jag kissade INTE på busken. Nej, jag kissade INTE ens på marken. Jag kissade… i mitt egna regnställ!

Jag kan nästan höra er skratta nu. Men här är den riktigt bra nyheten – mitt Eurogroom-regnställ är vattentätt inuti! Det är som magi! Jag stod där med min helt egna vattensäng. Praktiskt, eller hur?

Lill-Matte, som alltid är beredd för alla möjliga situationer, kände genast att något var fel när jag kom tillbaka och inte längre var superglad. Så hon tog in mig och gav mig en snabb kvällsdusch. Jag blev ren och fräsch på nolltid. Jag måste ge henne cred för snabbinsatsen!

Så där har ni det, mina vänner. Min regniga kvällsrunda blev en våt upplevelse, men tack vare mitt fantastiska regnställ var det inte hela världen. Ibland får man bara skratta åt sig själv och de små vardagliga äventyren.

Så kom ihåg, livet som hund är fullt av överraskningar och skratt, och ibland är det precis så det ska vara. Tills nästa gång, woof woof!” 🐾🌧️

Jag vaknade upp imorse och kunde genast känna den sprudlande glädjen i luften. Husse var extra upphetsad och sprang runt som en yrvaken valp, och jag förstod snart varför. Det var en födelsedagsfest på gång, och jag älskar födelsedagsfester! Dessa tillfällen betyder nämligen tårta och presenter.

Så här var det: Det stod en gigantisk tårta mitt på bordet, precis inom räckhåll för mig. Jag kunde nästan känna doften av den saftiga, lockande kakan som jag visste var inuti. Fastän jag inte är så förtjust i socker, kunde jag ändå inte låta bli att drömma om att smaka en liten bit. Jag menar, det är födelsedag, och på födelsedagar kan man ju göra undantag, eller hur?

Det bästa var ändå presenterna. Matte hade redan öppnat några av dem när jag kom ner, och jag kunde inte låta bli att känna mig lite avundsjuk. Jag menar, var är mina presenter? Jag har varit en snäll hund, eller hur?

Men då, precis när jag började känna mig lite bortglömd, kom Husse fram till mig med ett strålande leende. Han sa: ‘Bailey, det är ju din dag också!’ Och vad tror ni han hade i handen? Jo, en påse med mitt favoritgodis!

Jag studsade av glädje och kunde knappt vänta med att gräva in i de goda bitarna. Så där satt vi, Matte, Husse, och jag, och firade Matte’s födelsedag tillsammans. Jag kanske inte fick några paket med roliga leksaker eller någon tårta, men jag fick något som är ännu bättre – ännu mer tid med min älskade familj.

Så, grattis till Matte! Och tack Husse för att du gjorde min dag speciell också. Nu ska vi fira vidare, och jag ser fram emot nästa gång jag får en speciell dag att fira. Kanske min födelsedag, vem vet?

Tills nästa gång, woof woof!” 🐾🎂