Hej alla vänner!
Bailey här igen, och oj, vilken resa vi har haft! Efter gårdagens besvikelse med bara ett “Good” i utställningen, vaknade jag tidigt igen idag. Jag var inte alls sugen på att stiga upp, men det visade sig att vi skulle iväg till Norge igen. “Attans nergrävda kycklingben”, tänkte jag, men husse och matte vet bäst, så jag följde med.
Så vi packade in oss i bilen, hela gänget – jag, mamma Stina, husse, matte, lill-husse och lill-matte. Det var tidigt på morgonen och vi hade några timmar framför oss i bilen. Jag försökte sova lite under resan, men spänningen och gårdagens besvikelse låg kvar i kroppen.
När vi kom fram till utställningen, var jag fortfarande lite trött och sliten. Lill-matte tog mig ut för en springtur, men jag kände mig inte helt på topp. Men när de ropade in oss i ringen, skärpte jag till mig. Domaren log mot oss och sa att jag såg fin ut. Vi sprang runt om och om igen, och jag gjorde mitt bästa trots tröttheten.
Och vet ni vad? Jag kom tvåa och fick ett cert! Det var då jag insåg att jag nu är en Norsk Champion. Vilken känsla! All den hårda träningen och resorna hade äntligen gett resultat. Jag var överlycklig!
Vi åkte hem och firade stort med korv och massor av gott att dricka. Alla var jätteglada och jag kunde knappt tro att det var sant. Att gå från en besvikelse ena dagen till att bli norsk champion nästa dag är verkligen en känslomässig berg-och-dalbana.
Nu ska jag njuta av min seger och fortsätta fira med min underbara familj. Tack för att ni följer med på mina äventyr!
Svansviftande hälsningar, Bailey 🐾
